A lot of weeks later
Jag bor med C, han är awesome i och med att han står ut med mig. Jag har lyckats styra jobb iaf helgvis nu och jag ska försöka fixa eget boende så snart jag kan så att han får vara själv igen. Vill inte inkräkta för mycket så därför har jag försökt vara på språng så mycket jag kunnat. Det är hans liv jag sinkar genom att vara här. Mitt liv står redan still så jag lider inte direkt, bara alla omkring.
Jag är en egoist. Jag är en parasit. Jag försöker vara en bra vän och försöker bli mer positiv. Det går sådär känns det som genom mina självkritiska ögon. Dock är det så sjukt fucking skönt att vara tillbaka i Roslagen. Ett stort steg framåt. Mycket tackvare C.
Diktsamling också, ja du, den är faktiskt på g. Kommer väl antagligen trycka några ex själv först för att få ett hum om hur jag vill ha det och sen ska jag trycka kanske hundra kopior på ett lokalt tryckeri ifall kostnaden inte skenar för mycket.
Hahahah jag är en så jävla dålig bloggare men jag vet ju knappt själv vad som händer i mitt liv så hur ska jag kunna blogga om det? Jag träffade en tjej. Det gick för fort. Det tog slut. Jag försöker reboota och bygga upp mig själv. Igen. Jag är rätt ledsen för hennes skull att hon sprang på mig nu. Fel tid bara. Fel plats i livet. Men det är bäst så här.
Så. För en gångs skull hänger jag till lite mer i solen. Försöker få mina eksem på bra humör. Ser äldre ut än vad jag känner mig också. Det är weird. Vissa säger att jag är antik. Ett fåtal kallar mig till och med gudomlig, då är man fan gammal.
Nu får du sluta läsa för jag tänker inte skriva mer ikväll.