Drug hardened days

Shit is fucked / Permalink / 2
Mitt liv går på automatik just nu. Jag andas, sover, jobbar, käkar, skiter och duschar som det kommer. Umgås, har trevligt på en växel som stundtals passar, stundtals bara känns kämpig. Svårt att säga att jag är glad, men jag är liksom inte nedstämd heller riktigt. Tar det som det kommer liksom. Som om jag håller på att passera någon sorts milsten i mitt undermedvetna. Mannfred försöker kommunicera något.
Saknar the one and only Exar också, det var länge sen sist och vi ses för sällan för att jag ska trivas. Låter töntigt kanske men han är en broder man inte vill gå för länge utan. Gorillaz sista spelning på Roskilde kan bli en schysst chans att träffas.
Saknar en hel del vänner hemifrån, det är tomt utan deras sällskap, vilket jag kunde åtnjuta ofta förr. Nu är det lika sällsynt som...som lugn och ro. Shit ibland kommer man bara på saker när man skriver, mitt skrivande sker alltmer sällan trots att det är det bästa jag vet. Varför? Jag har så mycket känslor inom mig att jag borde rännskita ord som en dement åldring på plommonjuice, laxermedel och kaffe. Men icke.
Det går bra på jobbet, business as usual. Börjar känna mig säker och bättre på det jag gör, även om allt inte går enligt planerna jämt. Eksemen sätter käppar i hjulen och tinnitusen blir värre och värre. Behöver köpa nya glasögon så jag slipper den ständiga huvudvärken jag känner. Men den sätter perspektiv that's for fucking sure.
Dagens låt blir lätt Kyuss (jag vet att jag tjatar om dem) med deras låt "Gloria Lewis". Vansinnigt bra för dig som gillar rock, knarkig rock, bra jävla rock.
Peace out homies, hoppas det är väl med er, ni stackars satar som fortfarande läser denna slitna och ruggiga blogg.
Till top