Ett leende kan ta dig så långt

Allmänt / Permalink / 0
Skulle gå upp nio idag var det tänkt, snoozade till halv tio, sen ändrade jag larmet till tio över tio och hoppades att jag skulle orka ta tag i orken då istället. Det gick lite bättre. Men vilka drömmar man har när man är mitt emellan vakenhet och sömn. Det är som att hjärnan försöker berätta vem jag är och vart jag är, vilka som finns i mitt liv och vad jag tycker om dem, samtidigt som jag får tampas med fantasifoster som jag automatiskt tror är verkliga.
Men jag börjar först klockan tolv idag så jag hade tid ändå att dricka lite kaffe, käka några mackor och kolla på David Firth. David Firth the brilliant genious. Hans filmer är fyllda av underbara, oförutsägbara oneliners och dialoger.

Här är ett utdrag ur en av de mest störda filmerna han gjort, Spoilsbury Toast Boy 2. (Om du ska se den, känsliga tittare varnas. http://www.fat-pie.com/spoilsminus2.htm)
I den scenen här nedanför står en livrädd Spoilsbury Toast Boy i ett rum med en massa fack i väggarna och ur dessa fack dyker det fram insekter i pojkens storlek och säger sin oneliner innan de försvinner igen.

Insekt 1: "Take a business card."
Insekt 2: "Why not take two? There's an offer on."
Insekt 1, 2 och 3 i kör: "Ah haaa ah haaa ah haaa."
Insekt 3: "Oh we're such jokers."
Insekt 1: "Jokers in trousers."
Insekt 2: "We'll we're not wearing shorts."
Insekt 3: "It's not really the weather for it."

Genialt. Störande. Brittisk klockrenhet.

Se David Firths samling med korta animerade filmer på fat-pie.com, skriv gärna vad du tyckte också i mitt kommentarfält. På så vis vet jag om det är jag som är sjuk eller ifall jag bara är omänsklig.
Till top